Nu har jag varit sjuk i typ en vecka och det känns som om jag aldrig kommer och bli frisk. Blir till att ringa vårdcentralen imorgon sen måste jag in till timrå till arbetsförmedligen och sen ringa sjukhuset som jag glömde göra i fredags. 


Hur kan en person ändras på bara några dagar? Från att vara världens underbaraste till en person som det känns som om man inte känner längre. Jag kunde prata med dig om allt men nu vet jag inte vart jag har dig längre det känns som om jag bara mer och mer försvinner ur ditt liv. Efter allt roligt vi har gjort, fjällen x 2, filmkvällar, bio, grillning, fester det finns så mycket jag skulle kunna räkna upp men det känns som om det inte har någon betydelse iallafall. Du var den som fick mig att inse vissa saker här i livet. Du fick mig att lämna det gamla och gå vidare, men nu när du inte hjälper mig längre så vet jag inte vilken väg jag ska gå. Jag vet att det som hände nu inte fick hända men vi får skylla oss själva vi visste att vi inte fick göra så men ändå så gjorde vi det. Men det går att lösa, bara jag får din hjälp och ditt stöd så löser det sig.

Jag förstår om du är besviken på mig att det har kommit ut men du har ju alltid varit den jag har prata med om allt och nu när du inte fanns så var jag tvungen att gå till någon annan för att jag kände att jag behövde berätta det för någon och nu vet alla om det tydligen så varför låtsas som ingenting? Det var ju ändå inte meningen att det skulle bli så. Och det är inte du som kommer må dåligt efteråt utan för dig kommer det bli en lättnad eftersom ditt liv inte kommer bli förstört...


Jag längtar så jävla mycket till vecka 28 för då jävlar.



Kram Sara